”Kalmar får en ny idrottsplats, på Fredriksskans!”

”Kalmar får en ny idrottsplats, på Fredriksskans!”

För 101 år sedan

I dessa dagar när kommunens övertagande av Guldfågeln Arena diskuteras kan det vara intressant att titta på tidningen Kalmars referat av debatten den 29/10 1917 när kommunfullmäktige i Kalmar beslöt att bygga en idrottsplats på Fredriksskans. Ironiskt nog kom debatten att handla mer om skydd mot ”osedlig dans av det moderna slippriga slaget”, än om idrott.

Tidningen Kalmar skrev för exakt 101 år sen att kommunfullmäktige beslutat satsa pengar på en ny idrottsplats. 16 miljoner skulle det kosta. Plus 3 miljoner för en ny träbro.

Kommunen hade tre alternativ för bygge av idrottsplats, i kvarteret Aklejan eller Tallhagen eller i kvarteret Gäddan. De två andra alternativen skulle ha blivit dyrare (18,250 och 21,350 kr) så kommunen valde till slut det billigaste alternativet. Men den avgörande frågan för idrottsplatsens placering hade varken med ekonomi eller idrott att göra, utan med dans!

Kyrkan hade nämligen påpekat att det skulle vara störande för patienterna på sjukhuset i Kalmar, som låg vid Stadsparken på den tiden och ”kyrkogårdsfriden” att placera idrottsplatsen vid kvarteret Aklejan (Norr om infarten till badplatsen i Kalmarsundsparken där Liljans vård- och omsorgsboende ligger idag). Och vart än man placerade idrottsplatsen var det viktigt att man undvek dans och musik där, påpekade kyrkan.

”Kyrkorådet har dessutom velat påpeka olämpligheten av att offentlig dansbana anordnas på av staden upplåten mark och av staden bekostad idrottsplats. ”

Debatten om idrottsplatsens byggande och placering inleddes med en diskussion om det kunde passa sig att kombinera idrott och dans. Hr. Schedin inledde. Han ville placera idrottsplatsen vid kvarteret Gäddan, dvs Fredriksskans. Det var hans förslag man diskuterade denna dag. Han reserverade sig dock mot tanken på att anordna dans på idrottsplatsen.

”Debatten, som blev ganska långvarig, inleddes av hr Schedin, som polemiserade mot de av hr Appeltofft åberopade idrottsauktoriteterna vid föregående sammanträdet. Nu sedan kyrkorådet och lasarettsdirektionen uttalat sig emot en idrottsplats i Aklejan, så torde detta förslag kunna anses ur räkningen. Det vore lyckligt; om man även beaktade kyrkorådets synpunkt att dansbana ej bör anläggas på idrottsplatsen. Dans hör egentligen icke till idrott, och skall det nu, som det synes vara meningen, anläggas dansbana, kägelbana och spelsalar där, så blir det ju mera en nöjesplats än idrottsplats… Talaren hade… den åsikten, att Tallhagen vore bästa platsen. Den vore mest skyddad mot vindar, och skillnaden i avstånden till Tallhagen och till Gäddan vore ringa.

Hr K. G., Johansson kunde ej förstå, såsom hr Schedin velat insinuera, att dansen vore osedlig. Dans är ett uråldrigt folknöje här i Sverige och den förekommer även i familjerna. Den vore som ett slags rytmisk gymnastik besläktad med idrotten. Det finnes nog med restriktioner nu för tiden för att tal. skulle vilja vara med på även dansrestriktion. Yrkade avslag på Schedins reservation.”

Ja, så inleddes debatten om den nya idrottsplatsen. Och debatten rullade vidare. En del av de som var positiva till placeringen vid Fredriksskans påpekade att det är bättre att dans arrangeras på de ljusa, öppna ytorna där än i skumrasket bland träden i kvarteret Aklejan.

”Hr Ek ville mot hr Schedics tillvitelse om förändrad åsikt framhålla, att han vid senaste sammanträdet yttrat, att om man kunde få garantier för att marken i kvarteret Gäddan ej skulle sjunka, så skulle han vara mest benägen att avge sin röst för detta… Beträffande dansbanan ville tal. instämma i hr K. G. Johanssons yrkande. Det voro bättre att arrangera dansbana på en så öppen plats som denna än på allehanda undanskymda platser…

Hr Appeltofft ansåg fortfarande att Aklejan vore det bästa förslaget, men då det nu framkommit starka invändningar från kyrkorådet och lasarettdirektionen mot Aklejan, så vore det icke annat att göra än att taga Gäddan för gott. Yrkade bifall till beredningsutskottets förslag…

Fröken Selma Svensson ville instämma i hr Björkmans yttrande. Talaren vore ej någon fiende till ungdomens glädje i själfva dansen, men det vore en himmelsvid skillnad mellan dansen i hemmen, där ungdomen roar sig under föräldrarnas uppsikt, och dans på offentliga dansbanor, dit vem som hela har tillträde. På de offentliga dansbanorna blir dans gärna ett nattnöje, som leder till osedlighet…

Hr Valerius Olsson ansåg det vara lyckligt, om stadsfullmäktige nu kunde till mötesgå idrottsmännens önskan, sedan de förklarat sig acceptera kvarteret Gäddan. Och beträffande vindförhållandena, så kunde det vara skönare att en varm sommardag få öva idrott på en öppen fläktig plats än i Tallhagen, där det då är ohyggligt kvavt. Beträffande dansbanan, så kunde talaren instämma både med hr Schedin, hr Johansson och hr Björkman. Det är riktigt att på våra dansbanor förekommer en dans, som med allt skäl betecknas såsom osedlig. Men det finnes ett slags dans, som kan jämnställas med den ädlaste idrott, och det är våra nationella danser. Ville erinra att på det av oss alla så högt skattade Skansen i Stockholm finnas flera offentliga dansbanor. Men där har ej förekommit någon dans, som kan sägas vara osedlig. Talaren hyste det förtroendet till dem  som få idrottsplatsens ledning om hand, att de skola förebygga sådan dans som av det moderna slippriga slaget…”

Till slut slutade debatten.

”Vid frågans avgörande begärdes votering. Först beslöto stadsfullmäktige med 22 röster mot 6… att i enlighet med beredningsutskottets förslag förlägga en idrottsplats tid kvarteret Gäddan samt ställa ett belopp av 10,000 kr. till drätselkammarens förfogande för planering och iordningställande av området.

Därpå beslöts med 16 röster mot 12 att avslå hr Schedins reservation med yrkande om förbud mot uppförande av dansbana å den blivande idrottsplatsen.”

Förbudet mot dans avslogs och idrottsplatsen kunde byggas efter en lång dags debatt om dansens förmenta skadlighet efter kyrkans utspel

Det är troligen så att idrottsplatsen på Fredriksskans ligger där den ligger bara för att kyrkan uttalade sig mot dans på idrottsplatsen. Ganska ironiskt. 

Idrottsplatsen stod färdig 1919 och fick först namnet Kalmar Idrottsplats. 1943 bytte den namn till Fredriksskans. Kalmar FF bildades först 1927 men föregångaren, Kalmar Idrottssällskap bildades 1919 i och med flytten till den nya arenan, som en samanslagning av IF Gothia och IF Kamraterna.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s